Hur lär man sig bäst?

Hur lär man sig bäst egentligen?
Det finns många teorier som talar för hur man lär sig nya saker på bästa sätt. Men vilket tror ni är det som kommer komma mest till nytta i vårt framtida yrke som lärare?

I vår grupp kom vi ganska snabbt fram till att det perspektiv som talar till oss är pragmatismen av John Dewey. Man lär sig genom "learning by doing". alltså enligt Dewey är teori och praktik sammankopplade. Enligt honom lär man sig på bästa sätt genom att praktiskt utföra de teoretiska delarna. Så som i skolan, för att vi ska förstå kunskapen måste vi kommunicera med varandra, utbyta tankar kring detta och praktisera det.
   Då man involverar eleverna i arbeten och aktiviteter som framtvingar dem att kommunicera och lösa problem som de stöter på, utvecklas dem och lär sig mer.

Jag tror att om vi alla tänker efter på hur vi har lärt oss nya saker, så kommer ni säkert på att ni har lärt er mycket genom att kommunicera med andra som redan vet och kan hjälpa er, löser problemet tillsammans eller har sett något som du vill lära dig och sedan gör utifrån det du sett. För mig exempelvis när jag började köra cross/enduro, likaså när jag började gymma så har jag blivit tillsagd, fått tips och blivit visad hur jag ska exempelvis göra när jag ska lära mig muscle ups. Vilket när man har rätt teknik och vet vad man ska träna på, blir så mycket lättare.

Här nedan kommer en liten kort film som visar på just "learning by doing", dock valde jag ingen skolsituation, för jag kom att tänka på den här när jag funderade över något exempelmaterial och tycker att den här visar väldigt bra på just det här perspektivet.

Dokumentär - Alphabet

“Om vi skapar rätt förutsättningar i skolan och värdesätter alla så kommer de att växa.”

Sir Ken Robinson.

Detta är en dokumentär från 2013 som behandlar ämnet om att skolan, världen över, är för hårt resultatstyrd idag. att skolan förbereder barnen för konkurrens i första hand. Vi möter flera intressanta människor med olika åsikter om vad skolan är och gör med våra barn.

Några av de är:

Sir Ken Robinson, en brittisk författare som håller föredrag inom utbildningsfrågor. Han menar att det är essentiellt att tillvara ta kreativiteten i utbildningen av barn och unga.

Gerald Hüther är en tysk biolog inom experimentell hjärnforskning, som är intresserad av vad vi kallar intelligens. Han menar att alla barn är begåvade människor och alla har möjlighet att utvecklas till ett geni, om vi bara ger de chansen och verktygen på vägen.

Michéle, föredetta lärare, och Arno Stern, forskare och konstnär, valde att inte sätta sin son i skolan, då de ansåg att skolan var allt för resultatinriktad och dödade barnets kreativitet. De har heller inte utbildat honom själva. De har valt vägen att låta sonen utforska omvärlden på egen hand, och när han visat intresse för något särskilt har de gett honom redskapen för att lära sig mer. Arno driver sedan 1948 en öppen workshop för människor i alla åldrar där han ger de möjlighet att utveckla sin krestivitet.

Detta är en film som jag anser att alla som läser till lärare bör se, oavsett åsikt i ämnet, samt alla som är eller vill bli föräldrar. För den ger oss kanske en ny infallsblick i vad skolan är på väg att bli. Filmen menar att vi inte längre låter barnen utveckla sin fantasi och kreativitet idag. Jag säger inte att det är så i hela världen. Men om mönstren finns att det är dit vi är på väg, så är det nu vårt jobb att vända på den trenden.

Filmen finns på Netflix för den som vill se, den är knappt två timmar lång och varje minut är väl värd tiden.

Vad tycker du?

Är skolan på väg åt “fel” håll?

Vad är skolans uppdrag?

Vad kan vi göra?

Vad är lärande? Vad är kunskap?

Lärande och kunskap är två ord med många olika betydelser.

Inom det kognitiva perspektivet så är lärande exempel att det är en mognadsprocess och att kunskapen lagras och används när den behövs men i det socialkulturella perspektivet så är lärande att man bygger sin kunskap. Piaget som forskat inom det kognitiva perspektivet fick mycket kritik då han ansåg att barn endast kan lära sig en viss mängd kunskap. Detta höll inte Vygotskij (socialkulturella perspektivet) med om då han ansåg att barn kunde lära sig oändligt men även att det är ett livslångt lärande. Vygotskij tryckte även på att det sociala var viktigast för att lära sig men även sitt egna mentala psyke var viktigt. Kunskapen såg de även olika. Piaget ansåg att kunskapen skulle vara meningsfull medan Vygotskij ansåg att som tidigare sagt kunskap är en ständig utveckling. Efter att dessa två olika teoretiker har forskat fram detta fick de väldigt olika svar.

Men kan man då även få ut vilket perspektiv som är “bäst”? I vår grupp tyckte vi att det socialkulturella perspektivet var mest användbart då man alltid kommunicerar med barnen på något sätt samt att de även lära varandra. Men troligen är det så att alla perspektiv måste blandas då alla barn är olika och ger respons på olika saker.

Här kommer även en länk som går till UR om ett program som heter “Om lärandets idéhistoria”. Det är en serie i sju delar på cirka 30 minuter som beskriver i allmänhet om skolan.

Avsnitt 1: "Vad är kunskap?"

Avsnitt 2: “Vad är bildning?”

Avsnitt 3: “Vad är etik?”

Avsnitt 4: “Vad är skolans roll i samhället?”

Avsnitt 5: “Vad är betyg?”

Avsnitt 6: “Zygmunt Bauman om kunskap, bildning och ansvar”

Avsnitt 7: “Dylan William om lärandets vitala verkyg”

Men vad är lärande och kunskap för dig? Dela gärna med dig av tankar och åsikter.

Hur man ger barn beröm

Jag har tidigare haft mycket tankar och diskussioner om hur man ska uppmuntra, motivera och berömma t.ex. mina syskonbarn. Många gånger får barn de när de är små höra:

-Ååh vad du e söt. 
-Nämen oj så duktig du var!  

Detta syftar till antingen utseendet/sättet att vara som man får beröm för eller prestationen man gör.

Vet själv då man var liten och hela tiden fick höra hur duktig man var att man ville bibehålla den känslan. Man ville leva upp till det och man satte mer och mer krav på sig. Misslyckades man med något kände man sig värdelös.  Inte för att föräldrarna sa att det var så  men det var något man skapat själv med sitt eget prestationskrav på att hela tiden vilja vara duktig. I tonåren blev jag så trött på att vara en duktig flicka då det stod mig upp i halsen!

Jag tänker att man istället ska kunna hitta andra sätt att uppmuntra på, hur tänker ni kring detta?
Kanske kan det också vara viktigt att påvisa även när det blir fel men att samtidigt belysa att barnet ska försöka igen? Anstängningen/resan till att nå målet bör berömmas. Inte bara målet i sig.

Idag är självkänsla ett begrepp som det pratas mycket om, något jag inte kan komma ihåg att man hade direkt på tapeten förr, självförtroende var det nog mer tal om då.  Men självkänslan är viktig för vi människor kommer misslyckas många gånger i livet och då är det viktigt att känna att det är ok, trots mitt misslyckande är jag bra. Att skilja på sak/prestation och person d.v.s

Hur ger ni barn beröm?

Jean Piagets utvecklingsteori

Piaget hade, som vi alla läst nu, teorier om att barns mognadsgrad avgjorde vilken kunskap de kunde ta till sig. Ett av stadierna kallade han för Preoperationella stadiet som han ansåg inföll då barnet var 2 till 6 år. Detta stadium menade Piaget att barnet inte klarade av att bibehålla sin uppfattning om verkligheten om yttre omständigheter förändrades. Filmen nedan innehåller några exempel som förklarar hur Piagets forskning kunde komma fram till detta.

//Jeanette Eriksson

Faktorer som påverkar barn med svenska som andraspråk

Enligt en studie av Susanne Duek, doktorand i pedagogiskt arbete och adjunkt i Svenska som andraspråk så har hon forskat i om artefakter i barns litteracitet påverkas.

Hon vill se skillnaden mellan barn i vår del av världen, alltså den västerländska världen och immigrerade barn som kommer hit och hur familjen och hemmet påverkar litteraciteten. 

Som bekant så har barn redan från födseln många böcker och leksaker. Och vid skolstarten är de ofta fullt utrustade med saker och tillbehör som hjälper till i skolvardagen. Barnen är alltså ständigt omringade av bokstäver och siffror även om det är omedvetet. Detsamma gäller ju teknik så som TV, dator osv som påverkar barnen och deras språk.

Studien har gått ut på att hon har följt tre flickor som är kommit till Sverige i lite senare ålder, mellan 4-9 år. Och studerat deras sätt i skolan, deras sätt i hemmet och sedan hur deras hem ser ut och om det påverkar deras litteracitet. 

Hos de tre flickorna så fanns det inte 500 olika leksaker, knappt inga böcker alls eller några artefakter som kunde hjälpa till och som är stimulerande för barn i deras lärande i svenska språket. Det fanns väldigt på saker som stimulerade barnens lärande men man får samtidigt ha i åtanke att människor på flykt sällan har tid eller plats för att ta med sig saker som dessa. 

Påverkar det barn med svenska som andra språk att deras föräldrar har en väldigt kort skolbakgrund eller ingen utbildning alls, vad tror ni andra?

Påverkar artefakter barnen?

(Susanne Duek: Artefakter i barns litteracitetspraktiker)

/Elin

Ratio = Förnuft

Hur förstår en människa? Hur bildar en människa begrepp? Hur löser en människa problem? Hur minns en människa? Hur tar en människa in sin omgivning på ett meningsfullt sätt?

Filosofiskt sätt så är rationalismen en sorts motsats till bahaviorismen
Enligt rationalismen reagerar inte människan mekaniskt på omvärldens stimuli, hon kan tänka och föreställa sig världen och lära genom andras erfarenheter och misstag. Människan har ett förnuft. Därför anses inom rationalismen att människan är en såpass annorlunda varelse jämfört med alla de djur som används i experiment inom behaviorismen. Hur ska man kunna dra några slutsatser av testerna om avståndet är så stort mellan människa och djur?

IQ (Intelligens kvot)
Enligt intelligenspsykologin (som är en rationalistisk tradition) mäter man förnuftet (eller intelligensen) i olika typer av förmågor. Det finns olika teorier om vilka dessa förmågor är och Howard Gardner har en teori om 9 multipla intelligenser: Lingvistisk/Språklig; Musikalisk; Visuell/Spatial; Kroppslig/Kinestetisk; Social; Självkännedom; Logisk/Matematisk; Naturintelligens; Existentiell.

Hur lär man sig enligt detta perspektiv?
Det finns en idé som behandlar den intellektuella förutsättningen (apitude) hos en person, så att man ska anpassa undervisningen (treatment) och på så sätt agera (interaction) med hänsyn till de individuella styrkorna och svagheterna utifrån de olika typerna av förmågor. Detta resulterar enligt forskningen till en helt individanpassad undervisning som har svår genomslagskraft i den vanliga skolan, då den skulle kräva stora resurser och komplicerade situationer i klassundervisning.

EQ (Emotionell kvot)
Det finns teorier om att vi har ytterligare en typ av intelligens - den emotionella intelligensen. Den är närbesläktad med den sociala, och mäter en persons förmåga att hantera egna och andras känslor, ha relationer, lösa konflikter, motivera sig själv och vara empatisk.

Hur tänker du? Är rationalismen något vi kan använda i vår framtida undervisning?

Huvudsaklig källa:

Säljö, Roger; Den lärande människan - teoretiska traditioner, Lärande Skola Bildning (2014) Natur & Kultur, Stockholm