Jämställdhet - finns det?

Jag har bekanta som bodde i Brasilien när de väntade sin första barn, detta hände dem:

När bebisen väl kom fick paret inte åka ifrån BB innan de tagit hål i öronen på spädbarnet: det var ju en flicka!
-----

När jag fick mitt första barn var jag så glad att det blev en frisk och glad bebis. Men allas första fråga var alltid: - Vad blev det?

Som om det skulle spela någon roll?!
När jag kom gående med min älskling i barnvagnen brukade nyfikna komma fram som ville titta och beundra underverket:
- Vilken söt tjej!
- Det är en pojke.
- Men han har ju rosa?
Vilket jag brukade svara sarkastiskt på:
- Ja, han är bög.

I boken Jämställdhet - en del av skolans värdegrund tar Maria Hedlin bland annat upp boken Egalias döttrar (som jag är stolt ägare av sedan 15 år tillbaka) där Gerd Brantenberg har bytt plats på könsrollerna vilket får läsaren att haja till flertalet gånger.

Crazy Pictures har gjort ett antal kortfilmer om just bytta könsroller:

------

Vad tycker du?
Är Sverige ett jämställt land?
Har vi anledning att fokusera på jämställdhet i skolan, som en del i undervisningen?
Har du varit med om något där du reagerade på hur icke-jämställt det kan vara?
Berätta gärna, jag vill höra din historia!

Fixed mindset VS. Growth mindset

Två flickor som utefter deras bemötande, värderande, utvecklar vad Carol Dweck kallar ett "Fixed mindset" samt ett "Growth mindset"




Ett fixed mindset tror att hon har blivit tilldelad en dos av kunskap och undviker svårigheter för rädslan att misslyckas. Ett growth mindset ser svårigheter som en utmaning och ser i stället utvecklingsmöjligheterna.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Även i undervisningssyfte är här återkopplingen viktig för barnets fortsatte utveckling. Nottingham (2010) menar att återkoppling skall ske så att eleven ges information om processen som leder till målet. Ett simpelt "icke godkänd" leder inte till något lärande, snarare tvärtom, eleven får ett betyg på sitt presterande som tydligt visar att eleven inte nått hela vägen fram, utan möjlighet att förändra.

Ett system som Carol Dweck stötte på i Chicago, där elever som inte nått hela vägen fram fick betyget "Not yet", ett system som ger eleven  vetskap om att den är på en inlärningskurva som snart leder fram till målet, hon har bara inte nått dig "än" Dweck kallar detta för "The power of yet" och är en tankebana som jag kommer att ta med mig in i mitt framtida yrke som lärare.



Ref:
Carol Dweck professor i psykologi, Stanford University
James Nottingham, Utmanande undervisning i klassrummet

Harry Potter (spoileralert!)

Jag har (som det går att läsa om i mina tidigare kommentarer och blogginlägg) en stark misstro på hela betygssytemet och att vi ska graderas i hur ”duktiga” vi är. Hela grejen med flergradiga betyg är ju i det längsta en summativ bedömning. Och att skolor världen över dessutom fokuserar på att eleverna ska klara de internationella kunskapstesterna får mig nästan att må illa.

Draco Dormiens Nunquam Titillandus = Kittla aldrig den drake som sover"

Mina associationer går till Harry Potter-böckerna (Japp, jag är nörd) där deras betygsskala är uppdelad på följande sätt;
För godkänt:
Outstanding (Utomordentligt)
Exceeds Expectations (Över förväntan)
Acceptable (Acceptabelt)
För underkänt:
Poor (Dåligt)
Dreadful (Bedrövligt)
Troll (Knäppt - skum översättning här, men ni förstår undermeningen)

Bara tanken på att det skulle finnas tre underkända nivåer gör mig mörkrädd. I böckerna (och filmerna) kan man tydligt se hur hårt eleverna kämpar för att nå upp till önskvärd nivå för att få fortsätta läsa ämnet i nästa årskurs. Jag upplever inte att de studerar för att lära sig, endast för att klara proven, vilket förstås gör att hela tanken med lärandet försvinner.

Pedagogiken på Hogwarts School of Witchcraft and Wizardry är strikt traditionell med en tydlig hierarki och eftersom historien utspelar dig i Storbritannien nias det åt alla håll och kanter. Att de delas in i olika elevhem beroende på deras egenskaper är ett tydligt tecken på differentiering.
På Hogwarts används behaviorismen i stor utsträckning då lärarna ger och tar poäng ifrån de fyra elevhemmen för att uppmuntra eller bestraffa enskilda elever - resultatet blir således kollektivt. Denna behaviorism ökar ytterligare i femte boken när The Ministry of Magic (Trolldomsministeriet) placerar Dolores Umbridge som lärare och High Inquisitor (dvs. inspektör) på skolan för att utöka sin makt i undervisningen.

Jag kan inte låta bli att se en tydlig koppling till dagens skola, runt om i världen.

Kan J.K. Rowling ha haft en tanke med detta när hon skrev böckerna?
Vad tror du?

---
Återigen vill jag bara uppmärksamma dokumentärfilmen Alphabet. En film som jag anser att alla borde se, oavsett ståndpunkt i frågan.

Malala

Jag låter Malala ge oss en liten påminnelse 

om varför vi har valt det absolut viktigaste yrket idag

Digitala verktyg i undervisningen

Förutsättningarna för lärandet kan förändras vid användning av digitala verktyg i klassrummet, det har vi i grupp 14 diskuterat. Dock beror det mer på läraren och hens kunskaper för hur mycket och på vilka sätt som lärandet förändras. Barnen kan t.ex. vid tidigare åldrar lära sig stava på dator/lärplatta eftersom de inte behöver finmotoriken i handen för att forma bokstäverna.
Klassbloggen kan få elever i förskoleklassen och uppåt möjligheten att uttrycka sig om vad och hur de lär sig vilket är lärande i sig (Åkerlund, 2011). Som det står i läroplanen ska eleven efter genomgången grundskola kunna ”använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande” (”Lgr 11”, 2011). Därför bör eleverna komma i kontakt med de digitala verktygen tidigt.

När det gäller den formativa bedömningen så beror möjligheten till förändring med digitala hjälpmedel i första hand på läraren. Samtidigt kan man med spel, appar och program som är uppbyggda på just formativ respons utveckla lärandet hos eleverna samtidigt som de förhoppningsvis tycker att det är roligt. När det gäller digitala spel på dator, tv och lärplattor och andra kommunikativa resurser som erbjuds så handlar det mycket om uppbyggnaden av spelet/appen/plattformen för om det kan ske lärande eller inte. Just den formativa bedömningen är något vi pratat mycket kring. Det handlar i alla lärande situationer att eleven får beröm för sina ansträngningar för att hen ska lyckas bättre nästa gång och utvecklas hela tiden (Nottingham, 2013).

Ju fler källor till skapande som finns, desto bättre. Med datorer, kameror och ljudutrustning kan de estetiska uttrycken växa. Endast fantasin sätter gränsen för vad som går att göra. Samtidigt bör inte fingerfärg, lera och instrument m.m glömmas bort. När det gäller estetiska uttryck på klassbloggarna, kan vi mestadels se foton, ibland filmer och i få fall även ljudklipp.

När det gäller om mobiler ska förbjudas i skolan eller inte har vi många olika åsikter om detta - ett problem som finns världen över.

Vad tycker du?

• Hur mycket digitala hjälpmedel/redskap ska vi ha i dagens skola?
• Kommer du starta en klassblogg i din klass när du börjar som lärare om tre och ett halvt år?
• Är det okej att låsa in mobilerna under skoltid?

Källor:
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011, reviderad 2015). Skolverket.
Nottingham, J. (2013). Utmanande undervisning i klassrummet - Återkoppling, Ansträngning, Utmaning, Reflektion, Självkänsla (1:3 uppl.). Stockholm: Natur & kultur.
Åkerlund, D. (2011). Klassen i dialog med omvärlden - pedagogiska vinster när skolan syns på nätet.

Lärandet är inte begränsat till klassrummet

I sökandet efter klassbloggar så upptäckte gruppen att det i stora drag finns två typer av klassbloggar. Å ena sidan har vi bloggen där lärarna är den huvudsakliga skribenten. Dessa bloggar är ofta informativa och uppdateras kontinuerligt. Du finner veckobrev, ämnes information, möjlighet att sjukanmäla ditt barn och annan matnyttig information till vårdnadshavarna. Ungefär som en skolsida, som de flesta kommuner har. Nedan är exempel på en sådan blogg.

http://s.coop/elevblogg

Å andra sidan har vi bloggar där eleverna är mer aktiva i bloggandet. Dessa är väldigt kreativa och med blandade upplägg. Här kan vi se filmer och frågor som barnen själva lägger upp och tar reda på svaren. Det redovisas vad barnen lär sig och små skrivna berättelser. Några av dessa bloggar behandlar frågor som rör närvaro på internet, vad händer med det som publiceras på internet, vem kan skriva på internet, vilket skydd har man osv. Ett överraskande initiativ från skolan tycker jag. Precis som man kan läsa i ”klassen i dialog med omvärlden” (D. Åkerlund 2013) så fyller bloggandet ett tomrum av lärande som kan tilltala elever som annars inte kan ta till sig kunskap i klassrummet i samma utsträckning om andra barn.

Kan tipsa om att kolla in Dilemmafilmer som berör viktiga frågor gällande Internet, appar bl.a. Det redovisas vad barnen lär sig och små berättelser skrivna av barnen. (fragvisa)

http://fragvisa.se/

http://tvaangul.se/

http://bloggen.ale.se/mariastranne/

johannesskola.stockholm

blogg.nacka.se

http://bjorken07.se/

En liten diskussion som kom upp var att några bloggar innehöll ganska mycket bilder. Ja bilder talar ofta mer än ord men är det verkligen rätt att lägga ut bilder på barn i en helt okontrollerad form på internet? Vad anser ni om detta, lägger ni ut bilder på era egna barn eller syskonbarn t.ex.? 

Bild:Free download

Dokumentär - Alphabet

“Om vi skapar rätt förutsättningar i skolan och värdesätter alla så kommer de att växa.”

Sir Ken Robinson.

Detta är en dokumentär från 2013 som behandlar ämnet om att skolan, världen över, är för hårt resultatstyrd idag. att skolan förbereder barnen för konkurrens i första hand. Vi möter flera intressanta människor med olika åsikter om vad skolan är och gör med våra barn.

Några av de är:

Sir Ken Robinson, en brittisk författare som håller föredrag inom utbildningsfrågor. Han menar att det är essentiellt att tillvara ta kreativiteten i utbildningen av barn och unga.

Gerald Hüther är en tysk biolog inom experimentell hjärnforskning, som är intresserad av vad vi kallar intelligens. Han menar att alla barn är begåvade människor och alla har möjlighet att utvecklas till ett geni, om vi bara ger de chansen och verktygen på vägen.

Michéle, föredetta lärare, och Arno Stern, forskare och konstnär, valde att inte sätta sin son i skolan, då de ansåg att skolan var allt för resultatinriktad och dödade barnets kreativitet. De har heller inte utbildat honom själva. De har valt vägen att låta sonen utforska omvärlden på egen hand, och när han visat intresse för något särskilt har de gett honom redskapen för att lära sig mer. Arno driver sedan 1948 en öppen workshop för människor i alla åldrar där han ger de möjlighet att utveckla sin krestivitet.

Detta är en film som jag anser att alla som läser till lärare bör se, oavsett åsikt i ämnet, samt alla som är eller vill bli föräldrar. För den ger oss kanske en ny infallsblick i vad skolan är på väg att bli. Filmen menar att vi inte längre låter barnen utveckla sin fantasi och kreativitet idag. Jag säger inte att det är så i hela världen. Men om mönstren finns att det är dit vi är på väg, så är det nu vårt jobb att vända på den trenden.

Filmen finns på Netflix för den som vill se, den är knappt två timmar lång och varje minut är väl värd tiden.

Vad tycker du?

Är skolan på väg åt “fel” håll?

Vad är skolans uppdrag?

Vad kan vi göra?

The Third Wave

Jessika la upp förra inlägget om The Wave. Det är en spelfilm som illustrerar hur det gick till.

När jag första gången hörde om The Wave såg jag denna filmen där dels läraren och dels elever som experimentet utfördes på blir intervjuade. Jag tycker att det är väldigt intressant att höra deras röster såhär i efterhand, vad de kände och tyckte och vad som faktiskt hände.

Vad tror ni? Om man skulle försöka sig på att göra experimentet idag, hur skulle det te sig?

Föreställningskarta

Vi fick en frågeställning av Inger som löd:

Vilka är dina erfarenheter och lärdomar om hur du i ditt uppdrag som pedagog på bästa sätt kan gynna barns och ungas lärande och utveckling?

Ett flertal ord och begrepp dök upp:

Vi frågade varandra vi tänker kring dem. Flera av begreppen och orden går i varandra och bildar små grupper.

• Barnasinne - Spontanitet - Learning by doing
• På elevens nivå
• Lekfullhet
• Sprallighet
• Fantasi
• Lek för att lära
• Hitta på nåt kul när lektionen blir tråkig
• “Planerad” spontanitet
• Engagemang - Delaktighet
• Vilja, önskan att eleverna lär och utvecklas
• Tänka tillbaka på egna händelser som varit engagerande
• Eleverna skapar sin undervisning genom önskemål
• Inte för många val
• Trygghet - Stabilitet - Rättvis men hård
• Eleverna litar på lärarens kunskap
• Eleverna tror på sig själv
• Trygg miljö/stämning i klassrummet
• Förhållningsregler
• Skolan ska vara en trygg punkt
• Läraren är stabil som förebild
• Skapar grund för trygghet
• Auktoritär lärare
• Lärare kan prata med sina kollegor om det känns ostabilt
• Riktlinjer
• Lärare som en ordförande med demokrati i klassen
• Ledande frågor
• Likavärde - Jämställdhet
• Att på alla sätt förmedla att alla är lika värda
• Inte göra skillnad på barnen, behandla lika
• Demokrati
• Tillit - Respekt - Förtroende
• Eleverna ska känna trygghet
• Ömsesidig tillit, respekt, förtroende
• Man måste förtjäna tillit, respekt och förtroende
• Utmaning - Flexibel
• Som lärare ligga steget före
• Läsa av klassen
• Flexibel i undervisningen
• Se till att alla elever förstår
• Olika vinklar, strategier, nya tankesätt
• Tålamod
• Mycket viktig komponent
• Större förståelse = mer tålamod
• För att hantera: yoga, räkna till 10, andas
• Omtanke - Förståelse - Insikt
• Att visa att man bryr sig om
• Vilja till att hjälpa eleven både konkret med kunskap, utveckling och socialt
• Förståelse för handling, orsak och verkan
• Förebild
• Barn gör som man gör, inte som man säger åt de att göra
• Man är där under stor del av barnens vakna tid
• Allt man gör påverkar barnen
• Allt man säger påverkar barnen

Funderingar som kom fram i diskussionen:

Barn klarar inte av att ha tråkigt idag/Barn har aldrig tråkigt?

Har fantasin försvunnit? Försvunnen är den inte, men den serveras ofta mer idag, eller inte fantasin utan lösningar, färdiga koncept.

Vad gör man när en elevs föräldrar skiljer sig? Hur hanterar man det?

Det känns som om vi kan prata mycket kring denna karta, och kommer göra så.