Sidor

Visar inlägg med etikett varför vi läser till lärare. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett varför vi läser till lärare. Visa alla inlägg

måndag 4 januari 2016

Jämställdhet - finns det?

Jag har bekanta som bodde i Brasilien när de väntade sin första barn, detta hände dem:



När bebisen väl kom fick paret inte åka ifrån BB innan de tagit hål i öronen på spädbarnet: det var ju en flicka!
-----

När jag fick mitt första barn var jag så glad att det blev en frisk och glad bebis. Men allas första fråga var alltid: - Vad blev det?


Som om det skulle spela någon roll?!
När jag kom gående med min älskling i barnvagnen brukade nyfikna komma fram som ville titta och beundra underverket:
- Vilken söt tjej!
- Det är en pojke.
- Men han har ju rosa?
Vilket jag brukade svara sarkastiskt på:
- Ja, han är bög.

I boken Jämställdhet - en del av skolans värdegrund tar Maria Hedlin bland annat upp boken Egalias döttrar (som jag är stolt ägare av sedan 15 år tillbaka) där Gerd Brantenberg har bytt plats på könsrollerna vilket får läsaren att haja till flertalet gånger.

Crazy Pictures har gjort ett antal kortfilmer om just bytta könsroller:


------

Vad tycker du?
Är Sverige ett jämställt land?
Har vi anledning att fokusera på jämställdhet i skolan, som en del i undervisningen?
Har du varit med om något där du reagerade på hur icke-jämställt det kan vara?
Berätta gärna, jag vill höra din historia!

söndag 27 december 2015

Harry Potter (spoileralert!)

Jag har (som det går att läsa om i mina tidigare kommentarer och blogginlägg) en stark misstro på hela betygssytemet och att vi ska graderas i hur ”duktiga” vi är. Hela grejen med flergradiga betyg är ju i det längsta en summativ bedömning. Och att skolor världen över dessutom fokuserar på att eleverna ska klara de internationella kunskapstesterna får mig nästan att må illa.

Draco Dormiens Nunquam Titillandus = Kittla aldrig den drake som sover"
Mina associationer går till Harry Potter-böckerna (Japp, jag är nörd) där deras betygsskala är uppdelad på följande sätt;
För godkänt:
Outstanding (Utomordentligt)
Exceeds Expectations (Över förväntan)
Acceptable (Acceptabelt)
För underkänt:
Poor (Dåligt)
Dreadful (Bedrövligt)
Troll (Knäppt - skum översättning här, men ni förstår undermeningen)

Bara tanken på att det skulle finnas tre underkända nivåer gör mig mörkrädd. I böckerna (och filmerna) kan man tydligt se hur hårt eleverna kämpar för att nå upp till önskvärd nivå för att få fortsätta läsa ämnet i nästa årskurs. Jag upplever inte att de studerar för att lära sig, endast för att klara proven, vilket förstås gör att hela tanken med lärandet försvinner.

Pedagogiken på Hogwarts School of Witchcraft and Wizardry är strikt traditionell med en tydlig hierarki och eftersom historien utspelar dig i Storbritannien nias det åt alla håll och kanter. Att de delas in i olika elevhem beroende på deras egenskaper är ett tydligt tecken på differentiering.
På Hogwarts används behaviorismen i stor utsträckning då lärarna ger och tar poäng ifrån de fyra elevhemmen för att uppmuntra eller bestraffa enskilda elever - resultatet blir således kollektivt. Denna behaviorism ökar ytterligare i femte boken när The Ministry of Magic (Trolldomsministeriet) placerar Dolores Umbridge som lärare och High Inquisitor (dvs. inspektör) på skolan för att utöka sin makt i undervisningen.

Jag kan inte låta bli att se en tydlig koppling till dagens skola, runt om i världen.

Kan J.K. Rowling ha haft en tanke med detta när hon skrev böckerna?
Vad tror du?

---
Återigen vill jag bara uppmärksamma dokumentärfilmen Alphabet. En film som jag anser att alla borde se, oavsett ståndpunkt i frågan.

torsdag 10 december 2015

Sjuåring mordhotad o inlåst på skola




Det var strax innan lunch i fredags den dramatiska händelsen utspelade sig. Då mordhotades en sju år gammal pojke på en skola i Eslöv av flera andra pojkar, ingen över 12 år, skriver Skånskan. Enligt tidningen ska de fem pojkarna ha tagit med honom in på en toalett i skolan och hotat att döda honom. De har också använt en sax för att skrämma honom. Pojken ska också ha tvingats att kyssa en annan pojkes fötter medan en av pojkarna stod utanför toaletten och höll vakt. Det hela avbröts när en lärare kom. Alla inblandade är mycket unga: sju, tio och tolv år gamla. Läs artikeln här


Hur hanterar man en såhär situation?
Var kommer detta beteende ifrån, de är ju bara barn? 



:(         :(        :(         :(        :(         :(        :(         :(        :(          :(        :(         :(        :(         



fredag 4 december 2015

Lärandet är inte begränsat till klassrummet

I sökandet efter klassbloggar så upptäckte gruppen att det i stora drag finns två typer av klassbloggar. Å ena sidan har vi bloggen där lärarna är den huvudsakliga skribenten. Dessa bloggar är ofta informativa och uppdateras kontinuerligt. Du finner veckobrev, ämnes information, möjlighet att sjukanmäla ditt barn och annan matnyttig information till vårdnadshavarna. Ungefär som en skolsida, som de flesta kommuner har. Nedan är exempel på en sådan blogg.

Å andra sidan har vi bloggar där eleverna är mer aktiva i bloggandet. Dessa är väldigt kreativa och med blandade upplägg. Här kan vi se filmer och frågor som barnen själva lägger upp och tar reda på svaren. Det redovisas vad barnen lär sig och små skrivna berättelser. Några av dessa bloggar behandlar frågor som rör närvaro på internet, vad händer med det som publiceras på internet, vem kan skriva på internet, vilket skydd har man osv. Ett överraskande initiativ från skolan tycker jag. Precis som man kan läsa i ”klassen i dialog med omvärlden” (D. Åkerlund 2013) så fyller bloggandet ett tomrum av lärande som kan tilltala elever som annars inte kan ta till sig kunskap i klassrummet i samma utsträckning om andra barn.

Kan tipsa om att kolla in Dilemmafilmer som berör viktiga frågor gällande Internet, appar bl.a. Det redovisas vad barnen lär sig och små berättelser skrivna av barnen. (fragvisa)



En liten diskussion som kom upp var att några bloggar innehöll ganska mycket bilder. Ja bilder talar ofta mer än ord men är det verkligen rätt att lägga ut bilder på barn i en helt okontrollerad form på internet? Vad anser ni om detta, lägger ni ut bilder på era egna barn eller syskonbarn t.ex.? 

tisdag 1 december 2015

Ingripa eller inte?

Bör vara en självklarhet att som vuxen och lärare gå emellan men vågar man?






Allt oftare ser man notiser som denna. Har lärarna blivit mer våldsamma? Har eleverna börjat anmäla och hävda sin rätt allt mer? När ändrades klimatet? På min tid var det självklart att en lärare hade rätt att ingripa, inget man ifrågasatte. Det är lärarna, de vuxna som ska ansvara för ordning och säkerhet på rasterna. Vad händer om de istället börjar vända huvudet bort pga konsekvenser som det kan resultera i? 

Bör vi vara oroliga?


Vad blir ditt svar?

Klicka på länken för att ge ditt svar i enkäten.

Tack för ditt svar!





lördag 28 november 2015

Dokumentär - Alphabet

“Om vi skapar rätt förutsättningar i skolan och värdesätter alla så kommer de att växa.”

Sir Ken Robinson.




Detta är en dokumentär från 2013 som behandlar ämnet om att skolan, världen över, är för hårt resultatstyrd idag. att skolan förbereder barnen för konkurrens i första hand. Vi möter flera intressanta människor med olika åsikter om vad skolan är och gör med våra barn.
Några av de är:


Sir Ken Robinson, en brittisk författare som håller föredrag inom utbildningsfrågor. Han menar att det är essentiellt att tillvara ta kreativiteten i utbildningen av barn och unga.


Gerald Hüther är en tysk biolog inom experimentell hjärnforskning, som är intresserad av vad vi kallar intelligens. Han menar att alla barn är begåvade människor och alla har möjlighet att utvecklas till ett geni, om vi bara ger de chansen och verktygen på vägen.


Michéle, föredetta lärare, och Arno Stern, forskare och konstnär, valde att inte sätta sin son i skolan, då de ansåg att skolan var allt för resultatinriktad och dödade barnets kreativitet. De har heller inte utbildat honom själva. De har valt vägen att låta sonen utforska omvärlden på egen hand, och när han visat intresse för något särskilt har de gett honom redskapen för att lära sig mer. Arno driver sedan 1948 en öppen workshop för människor i alla åldrar där han ger de möjlighet att utveckla sin krestivitet.


Detta är en film som jag anser att alla som läser till lärare bör se, oavsett åsikt i ämnet, samt alla som är eller vill bli föräldrar. För den ger oss kanske en ny infallsblick i vad skolan är på väg att bli. Filmen menar att vi inte längre låter barnen utveckla sin fantasi och kreativitet idag. Jag säger inte att det är så i hela världen. Men om mönstren finns att det är dit vi är på väg, så är det nu vårt jobb att vända på den trenden.


Filmen finns på Netflix för den som vill se, den är knappt två timmar lång och varje minut är väl värd tiden.


Vad tycker du?
Är skolan på väg åt “fel” håll?
Vad är skolans uppdrag?
Vad kan vi göra?

onsdag 11 november 2015

The Wave




The Wave stötte jag för första gången på i högstadiet eller gymnasiet då i syftet att uppmärksamma hur nazisterna kunde få sånt genomslag. Dock kom jag att tänka på den även nu i detta vi läser. Det är ett skolexperiment som går lite för långt kan man säga. I historien finner vi olika inslag som känns igen.

Robert är en elev som "somnar" på lektionerna, är retad, utstött och definitivt inte känner sig delaktig. Men när klassen börjar jobba utefter ledorden "styrka genom disciplin och gemenskap" händer det saker med Robert. Han blir en exemplarisk elev, börjar känna meningsfullhet och framförallt känner han sig delaktig i något större. Inte konstigt då han nu är en med i "gänget"

Större delen av klassen fogar sig och faller in i den önskade mallen, t.o.m. de "långsamma ungdomarna" som de nämner i filmen hänger med. Men framförallt en elev, Laurie som är uppfostrad att tänka fritt och vara individuell, är mycket positiv till en början men börjar allt eftersom händelserna trappas upp ifrågasätta vad som pågår. Eleverna börjar plugga och engagera sig på ett helt annat sätt än tidigare och allt fler utanför klassen rekryteras och vill vara med. Alla är jämlika. Även läraren upplevs gå väldigt upp i det hela och hans sambo måste få honom att vakna till liv med hjälp av Laurie och hennes pojkvän David.

Med detta vill jag belysa att oavsett hur undervisningen ser ut så är alla fortfarande så olika och med det så lär vi oss olika och framförallt så blommar ut på olika sätt utefter de förutsättningar vi har. Struktur verkar fungera bra på mängden som vi även läst i litteraturen denna vecka samt i föreläsningen, det är bra att veta vad som gäller och vad som krävs utav en om dagarna men som lärare har man ett oerhört ansvar för hur undervisningen utformas. Struktur men framförallt att klassen formar en gemenskap tror jag på. Men samtidigt ska vi ju värna om det som är annorlunda, unikt och främja individuella tankar.

Att vara lärare är verkligen inget lätt jobb, men säkerligen mycket givande när det går vägen!

måndag 2 november 2015

Det här är vi!

Hej

Vi är Grupp 14 - The Carbon Family
Grundlärarprogrammet ht15
distans med lärcentra Uddevalla, Vingåker och Västervik
Karlstad Universitet


Uddevalla

Jeanette Eriksson - Brastad

Hej! Mig hittar ni mitt i centrala Brastad i en rosa villa tillsammans med min man och våra tre barn.  Jag är mitt i det berömda livs-pusslet där dygnet borde haft mera timmar, men jag är nöjd med de 24 jag är tilldelad. Mitt stora intresse är att resa, att få uppleva nya länder och kulturer. På min fritid tycker jag om DIY-projekt, sen har  familjen en central roll i mitt liv. Jag valde lärarlinjen för att jag vill kunna vara med och påverka barns uppväxt, kunna ge en trygg och stabil miljö under några av barnens viktigaste år i livet. Om 10-15 år ser jag mig själv som lärare/VD på min egen svenska-skola i något varmt land.


Jessika Sandberg - Uddevalla

Jag är skåningen som flyttade till Uddevalla! 31 år och bor i Uddevalla med min sambo Kristian, hans ena sons två ödlor och alla fiskar och koraller i akvariet! Försöker nu klimatisera mig till att vara en uddevallabo utan att behöva gps så fort jag lämnar lägenheten samt försöka hitta mig själv igen gällande träning, umgänge och plugg. Blev sambo, lämna Skåneland och började plugga allt på samma gång! Valde lärarlinjen för att våga testa något, vet inte vad jag vill bli när jag blir stor men försöker testa mig fram!


Jenny Wieslander - Grebbestad

Hej vänner! Jag bor på landet vid havet, i mitt barndomshem med min man Andreas och mina två söner Altas (3,5) och Mimer (1,5) och så vår Sibiriska katt Zelda (6). På min fritid konsumerar jag mycket film och tv-serier, spelar gärna tv-spel, läser och leker utomhus med mina pojkar. Jag är en tjej med höga ambitioner som gillar struktur, samtidigt som jag ofta är spontan och hittar på bus. Jag tycker om att ta egna initiativ och gillar att jobba praktiskt och målinriktat. Det bästa sättet att arbeta enligt mig är i team, det är a och o för mig att trivas med mina kollegor. Jag läser nu till småskollärare för att jag vill fånga upp den där underbara nyfikenheten och lusten att lära, som finns hos barn när de är små. Den bästa frågan som finns, tycker jag, är: Varför?


Vingåker

Elin Bäckström - Vingåker

Hej alla glada! Jag är 22 år och bor i min lilla etta i Vingåker tillsammans med min katt, Aslan. Jag är en tjej som gillar att träna och jag spelar fotboll i Vingåkers Damlag, då som målvakt. Jag är en väldigt glad och sprallig typ som tycker väldigt mycket om att få folk att skratta. I början kan jag känna mig lite obekväm och kan verka som en tystlåten tjej men så fort jag har blivit lite varmare i kläderna så kommer ni knappt få tyst på mig! Anledningen till att jag har sökt lärarlinjen är för att jag vill förändra, jag vill vara den där bra läraren som eleverna tycker om och jag vill se när ljuset tänds i deras ögon och det där “aaaahaaa-moment” kommer.


Västervik

Emma-Lina Andersson - Västervik

Jag är 21 år fyllda, bor i en 2a mitt i Västervik med min hund, Rex som jag kan tillägga är en Kleiner Münsterländer. Jag är en väldig aktiv människa, älskar att vara och gå/springa i naturen, gärna mitt i skogen. Klättrar, styrketränar och får ibland för mig att dra ut endurohojjen! I övrigt älskar jag att resa och upptäcka nya miljöer och vandra omkring. Jag läser liksom alla andra i denna grupp till grundskollärare! Det som lockade mig till den här utbildningen var för jag tycker det är så himla roligt och intressant att se barn utvecklas som personer och dessutom lära sig många nya saker! Jag vill bli en lärare som påverkar barnen så positivt så jag är en av dem lärarna de alltid kommer komma ihåg!


Sofie Andersson - Åtvidaberg

Jag är snart 22 år och bor ihop med min sambo i en etta i centrala Åtvidaberg. Spelar tv-spel och jagar på min fritid samt så gillar jag att läsa. Som person är jag väldigt glad, social och jag pratar väldigt mycket. Jag har jobbat inom skola tidigare som resurs till en elev med speciella behov samt varit mentor för en förskoleklass i ett par veckor. Det var även det som startade mina tankar om att bli lärare då jag verkligen trivdes i den rollen. Jag ser verkligen fram emot utbildningen och jag känner verkligen att jag vill lägga ner tid på detta. Jag älskar att se när barnen kommer till skolan och hur glada de blir när blir när de förstår något eller att vi ska göra något de brinner för i undervisningen. Den känslan har funnits där tidigare och jag vill att den alltid ska finnas där. Vara en förebild och eleverna skall veta att de alltid kan komma till mig om allt.