Regler är till för att brytas

Grupp 14 har under veckan tragglat sig igenom en hel del frågetecken om vad vi egentligen ska skriva i vårt PM.

Vad ska vara med? Vad får vara med? Vad bör inte vara med? Vad ska inledningen innehålla och vad ska jag inte ha med i den?

Vi har stött på många olika direktiv angående vad lärarna egentligen vill att vi ska ha med i vårt PM och många har blivit besvikna och känt att man gjort fel.

Vad är egentligen rätt och vad är egentligen fel?

Det får mig att tänka tillbaka på observationen vi gjorde på skolgården. Vilka regler är rätt för just den där leken? Vem bestämmer vilka miljontals olika regler vi ska använda oss av just i dag när vi leker just den här leken? Utifrån samtal med mina kära vänner i olika delar av Sverige i grupp 14 så har jag insett att alla nästan har lekt samma lekar under skoltiden fast med olika namn och regler. Så vem bestämmer vilka regler som bör följas?

Vi kom in på en het diskussion angående ”mobil-förbud” i skolan. 

- Förbud låter tråkigt och hårt tycker jag.

Då tänkte vi, men om vi har regler angående mobilanvändning i skolan? 

– regler och förbud känns på något sätt som samma sak tycker jag. 

Att bryta mot en regel är väl samma sak som att bryta mot ett förbud? Så tänkte i alla fall jag i mellanstadiet.

Jag personligen tycker att det i grunden handlar om att lära barnen i tidig ålder vad som är rätt och vad som är fel, alltså värdegrunderna. Att ha ett mobilförbud kommer inte hindra barnen att använda mobiler i skolan, det handlar om att lära dem ifrån början vad mobiler får och INTE får användas till. Många anser att man inte ska trycka på dessa punkter i för tidig ålder men vi lever i ett annat samhälle just nu. Ondskan visar sig allt mer oftare och i allt mer tidig ålder och tekniken expanderar otroligt, så kan vi stå kvar på samma punkt eller måste vi lära våra barn mycket tidigare vad mobiler, datorer, kameror och surfplattor är till för?

Vad tycker ni andra? Är jag helt ute och cyklar?

/ Elin

Digitala verktyg i undervisningen

Förutsättningarna för lärandet kan förändras vid användning av digitala verktyg i klassrummet, det har vi i grupp 14 diskuterat. Dock beror det mer på läraren och hens kunskaper för hur mycket och på vilka sätt som lärandet förändras. Barnen kan t.ex. vid tidigare åldrar lära sig stava på dator/lärplatta eftersom de inte behöver finmotoriken i handen för att forma bokstäverna.
Klassbloggen kan få elever i förskoleklassen och uppåt möjligheten att uttrycka sig om vad och hur de lär sig vilket är lärande i sig (Åkerlund, 2011). Som det står i läroplanen ska eleven efter genomgången grundskola kunna ”använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande” (”Lgr 11”, 2011). Därför bör eleverna komma i kontakt med de digitala verktygen tidigt.

När det gäller den formativa bedömningen så beror möjligheten till förändring med digitala hjälpmedel i första hand på läraren. Samtidigt kan man med spel, appar och program som är uppbyggda på just formativ respons utveckla lärandet hos eleverna samtidigt som de förhoppningsvis tycker att det är roligt. När det gäller digitala spel på dator, tv och lärplattor och andra kommunikativa resurser som erbjuds så handlar det mycket om uppbyggnaden av spelet/appen/plattformen för om det kan ske lärande eller inte. Just den formativa bedömningen är något vi pratat mycket kring. Det handlar i alla lärande situationer att eleven får beröm för sina ansträngningar för att hen ska lyckas bättre nästa gång och utvecklas hela tiden (Nottingham, 2013).

Ju fler källor till skapande som finns, desto bättre. Med datorer, kameror och ljudutrustning kan de estetiska uttrycken växa. Endast fantasin sätter gränsen för vad som går att göra. Samtidigt bör inte fingerfärg, lera och instrument m.m glömmas bort. När det gäller estetiska uttryck på klassbloggarna, kan vi mestadels se foton, ibland filmer och i få fall även ljudklipp.

När det gäller om mobiler ska förbjudas i skolan eller inte har vi många olika åsikter om detta - ett problem som finns världen över.

Vad tycker du?

• Hur mycket digitala hjälpmedel/redskap ska vi ha i dagens skola?
• Kommer du starta en klassblogg i din klass när du börjar som lärare om tre och ett halvt år?
• Är det okej att låsa in mobilerna under skoltid?

Källor:
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011, reviderad 2015). Skolverket.
Nottingham, J. (2013). Utmanande undervisning i klassrummet - Återkoppling, Ansträngning, Utmaning, Reflektion, Självkänsla (1:3 uppl.). Stockholm: Natur & kultur.
Åkerlund, D. (2011). Klassen i dialog med omvärlden - pedagogiska vinster när skolan syns på nätet.

Upplägg på föreläsningarna?!

Nu efter ett antal föreläsningar har vi i vår grupp funderat på om de flesta av dessa föreläsningar under denna kurs hade gjort sig bättre inspelade. Vi tror att det antagligen bidragit till bättre struktur på föreläsningarna och man hade kunnat gå tillbaka om man missade något.
VI som vid några tillfällen sett föreläsningarna hemifrån får inte svar på våra frågor som vi skriver, inte ens de vi skickar till Dan på Skype vilket är tråkigt. Kanske man kunde haft ett tillfälle för bara frågor?

Många i vår grupp upplever föreläsningarna som röriga och sega, frustrerande att inte få respons på frågor m.m.

Vad tycker ni andra?

Det är klart vi ska ha datorer i skolan och ja det hjälper inte att bara ställa in datorerna i klassrummet om ingen vet hur vi ska använda dem. Klart vi ska lära oss men denna kurs känns mer som en datorkurs och att det didaktiska innehållet kommer lite i skymundan. Jag förstår att det ska kombineras men det är rörigt. Hur datorerna ska in i klassrummet, hur vi ska lära oss skriva akademiskt och arbeta med referensprogram samt att vi ska få in läroteorier och hur barn lär sig.
För mig som är helt ny och grön på denna utbildning, universitetet och aldrig jobbat i skolan blir detta övermäktigt.

En sista fråga, många har senaste veckan skrivit gemensamma blogginlägg, har vi missat något?
Ska dessa inte vara individuella?

Lärandet är inte begränsat till klassrummet

I sökandet efter klassbloggar så upptäckte gruppen att det i stora drag finns två typer av klassbloggar. Å ena sidan har vi bloggen där lärarna är den huvudsakliga skribenten. Dessa bloggar är ofta informativa och uppdateras kontinuerligt. Du finner veckobrev, ämnes information, möjlighet att sjukanmäla ditt barn och annan matnyttig information till vårdnadshavarna. Ungefär som en skolsida, som de flesta kommuner har. Nedan är exempel på en sådan blogg.

http://s.coop/elevblogg

Å andra sidan har vi bloggar där eleverna är mer aktiva i bloggandet. Dessa är väldigt kreativa och med blandade upplägg. Här kan vi se filmer och frågor som barnen själva lägger upp och tar reda på svaren. Det redovisas vad barnen lär sig och små skrivna berättelser. Några av dessa bloggar behandlar frågor som rör närvaro på internet, vad händer med det som publiceras på internet, vem kan skriva på internet, vilket skydd har man osv. Ett överraskande initiativ från skolan tycker jag. Precis som man kan läsa i ”klassen i dialog med omvärlden” (D. Åkerlund 2013) så fyller bloggandet ett tomrum av lärande som kan tilltala elever som annars inte kan ta till sig kunskap i klassrummet i samma utsträckning om andra barn.

Kan tipsa om att kolla in Dilemmafilmer som berör viktiga frågor gällande Internet, appar bl.a. Det redovisas vad barnen lär sig och små berättelser skrivna av barnen. (fragvisa)

http://fragvisa.se/

http://tvaangul.se/

http://bloggen.ale.se/mariastranne/

johannesskola.stockholm

blogg.nacka.se

http://bjorken07.se/

En liten diskussion som kom upp var att några bloggar innehöll ganska mycket bilder. Ja bilder talar ofta mer än ord men är det verkligen rätt att lägga ut bilder på barn i en helt okontrollerad form på internet? Vad anser ni om detta, lägger ni ut bilder på era egna barn eller syskonbarn t.ex.? 

Bild:Free download

Vuxenskönt på 70-talet!

Här är ett klipp som skapat en hel del debatt i dagarna!

Vuxenskönt på 70-talet!

Vad tycker ni, hur informativ ska julkalendern vara?

Tummen upp?

eller

Tummen ner?

Tankar och känslor kring observationen

Så var observationen genomförd och skillnaden var egentligen inte jättestor från då jag själv gick i skolan. Fotboll eller annat bollspel med basket eller tennisboll, någon typ av hopp aktivitet med rep och lekplats aktiviteter. T.o.m. klassiska lekar som under hökens vingar existerar tydligen fortfarande. Förutom att man färdades över 20 år tillbaka i tiden bara av att höra hur skolklockan ringde ut så väckte denna händelse en hel del andra känslor i mig.

Skolpersonal var informerad men under rasten hände en sak som fick mig känna mig så illa till mods. Redan i början av min första observation såg jag att en tjej iakttog mig, då jag stod strax utanför grinden och låtsades vänta på någon, kanske stack jag kanske ut lite med ett litet block och en penna i handen. Jag traska sedan ett varv runt skolgården för att komma tillbaka till framsidan precis innan det ringde ringde in. Jag lyfte min mobil för att snabbt ta en bild eller filmsnutt på en lek som några barn höll på med, som en minnesbild för att lättare kunna beskriva den när jag kom hem. Tjejen som iakttagit mig reagera direkt och tittar på mig samtidigt som hon utbrister: 

-Alltså vad gör du? Fy fan!

Hon tittar på mig igen, ropar igen och springer till en manlig lärare, berättar och pekar ut mig. Trots att jag vet att jag har rätt att vara där och har fått tillstånd så infinner sig en mycket märklig känsla av rädsla, obehag och oro i mig. Mannen tittar på mig och jag undrar om han är informerad att jag ska genomföra en observation idag. Jag står kvar ett tag, i.f.a. han skulle vilja komma fram och prata med mig, funderar om jag borde springa in på skolgården och visa honom och flickan lappen om observationen men så ringer klockan in. Alla försvinner in och skolgården är öde och tyst igen. Kvar står jag med en stor klump i magen samtidigt som jag är så grymt imponerad av denna lilla tjej på 8-10 år som reagera, stod upp för sig själv och alla andra, informerade en vuxen då hon ansåg att något verkade skumt. Hon är min hjälte idag!

Ingripa eller inte?

Bör vara en självklarhet att som vuxen och lärare gå emellan men vågar man?

Allt oftare ser man notiser som denna. Har lärarna blivit mer våldsamma? Har eleverna börjat anmäla och hävda sin rätt allt mer? När ändrades klimatet? På min tid var det självklart att en lärare hade rätt att ingripa, inget man ifrågasatte. Det är lärarna, de vuxna som ska ansvara för ordning och säkerhet på rasterna. Vad händer om de istället börjar vända huvudet bort pga konsekvenser som det kan resultera i? 

Bör vi vara oroliga?


Vad blir ditt svar?

Klicka på länken för att ge ditt svar i enkäten.

Tack för ditt svar!