Jag tänkte visualisera hur detta kunde se ut genom ett litet klipp ifrån Stockholms läns landsting om en skola i Upplands-Väsby. Skolan kallades för idiotanstalten och man delade in barnen i två grupper, bildningsbara och icke bildningsbara. De bildningsbara barnen fick stöd och hjälp i undervisningen medans de icke bildningsbara barnen enbart fick vård.
Ett intressant klipp som visar vissa likheter med dagens skola tycker jag.
Tänk att man såg barnen på det här viset. När man tänker efter, så var synsättet annorlunda på den tiden än vad det är idag. Ser man till dagens skola skulle de obildade barnen istället få stöd i sin undervisning, än att bara vårdas. Bara för att man har dålig syn och är färgblind, var man är ett sinneslöst barn. Tur att synsättet har förändrats.
SvaraRaderaSpännande att det finns material som kan visualisera historisk text på det här viset.
SvaraRaderaDet skulle vara intressant att få höra hur du tänker att klippet visar vissa likheter med dagens skola. Hur menar du, Jeanette? :-)
Intressant att få se klipp från denna tid. Vissa av dessa barn hade kanske bara svårt att se utan glasögon eller myror i "brallan" Nu skulle jag vilja veta mer om utvecklingen, du gör mig nyfiken. Denna tanke och tillvägagångssätt att särskilja barn med funktionsnedsättning eller bara extra behov i samhället pågick till långt in på 60-talet. Men vilka likheter finner du?
SvaraRaderaDet är med både en lättnad och förtvivlan som man ser på detta klipp. En stor lättnad att utvecklingen har gått framåt och att man inte längre uttalar sig kränkande mot eleverna, tänker på orden idiotskola och sinnesslöa. En stor förtvivlan när man tänker tillbaka på hur de har sett på barn i behov av särskilt stöd, de kanske kunde ha fått ett helt annat liv om de fått en annan hjälpinsats. Tur som sagt att synsättet har blivit förändrat.
SvaraRaderaDe likheter som jag syftar på är bl.a. den bedömning som Tyra har fått av lärarinnan, en mycket detaljerad bedömning, som påminner om dagens djupgående dokumentation av barn i skolan. Pojkens dokumentation däremot påminner om ett bvc besök men det speglar förmodligen att han har ett större funktionshinder. Vidare så kan jag se en viss likhet med att barn med mindre svårigheter, som lätt hade kunnat få stöd inte får det p.g.a av okunniga lärare. Vad jag menar är att ett större kunnande inom specialpsykologin hos alla lärare hade kunnat fånga upp elever med behov av stöd tidigare och riktat åtgärder innan det gått för långt. Under 1800 talet resulterade kunskapsbristen i att barn med behov av stöd inte fortsatte i skolan i samma utsträckning som barn utan behov gjorde.
SvaraRaderaEn annan intressant sak är att man ser ett tydligt mönster över hur benämningen på skolan ändrar namn allteftersom människorna blir mer upplysta. Utveckling sker fortfarande, det var inte allt för längesedan förskolan hette dagis, hur ser det ut om 50år?