Sidor

onsdag 18 november 2015

Ratio = Förnuft

Hur förstår en människa? Hur bildar en människa begrepp? Hur löser en människa problem? Hur minns en människa? Hur tar en människa in sin omgivning på ett meningsfullt sätt?

Filosofiskt sätt så är rationalismen en sorts motsats till bahaviorismen
Enligt rationalismen reagerar inte människan mekaniskt på omvärldens stimuli, hon kan tänka och föreställa sig världen och lära genom andras erfarenheter och misstag. Människan har ett förnuft. Därför anses inom rationalismen att människan är en såpass annorlunda varelse jämfört med alla de djur som används i experiment inom behaviorismen. Hur ska man kunna dra några slutsatser av testerna om avståndet är så stort mellan människa och djur?

IQ (Intelligens kvot)
Enligt intelligenspsykologin (som är en rationalistisk tradition) mäter man förnuftet (eller intelligensen) i olika typer av förmågor. Det finns olika teorier om vilka dessa förmågor är och Howard Gardner har en teori om 9 multipla intelligenser: Lingvistisk/Språklig; Musikalisk; Visuell/Spatial; Kroppslig/Kinestetisk; Social; Självkännedom; Logisk/Matematisk; Naturintelligens; Existentiell.

Hur lär man sig enligt detta perspektiv?
Det finns en idé som behandlar den intellektuella förutsättningen (apitude) hos en person, så att man ska anpassa undervisningen (treatment) och på så sätt agera (interaction) med hänsyn till de individuella styrkorna och svagheterna utifrån de olika typerna av förmågor. Detta resulterar enligt forskningen till en helt individanpassad undervisning som har svår genomslagskraft i den vanliga skolan, då den skulle kräva stora resurser och komplicerade situationer i klassundervisning.

EQ (Emotionell kvot)
Det finns teorier om att vi har ytterligare en typ av intelligens - den emotionella intelligensen. Den är närbesläktad med den sociala, och mäter en persons förmåga att hantera egna och andras känslor, ha relationer, lösa konflikter, motivera sig själv och vara empatisk.

Hur tänker du? Är rationalismen något vi kan använda i vår framtida undervisning?



Huvudsaklig källa:

Säljö, Roger; Den lärande människan - teoretiska traditioner, Lärande Skola Bildning (2014) Natur & Kultur, Stockholm


5 kommentarer:

  1. Den teori som uttrycker att en anpassad undervisning skulle vara komplicerad och svår i en vanlig skola och att det skulle kräva stora resurser, ja det ligger något i det, samtidigt har det fått genomslag i vår skollag

    (SFS 2010:800) 3 kap. 3§ "Alla barn och elever skall ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling....."Elever som lätt når de kunskapskraven som minst skall uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling." Lag (2014:458)

    Som svar på din fråga, vi lever redan i en rationalistisk kunskapsmiljö, anser jag. Människans inlärning sker genom en blandning av behaviorismen och rationalismen. I skolan får du lära dig genom skolböcker och teoretisk kunskap, ej genom betingning. Genom rationalistiskt medvetande förstår förståndet att vissa händelser kommer att ske genom att hjärnan lägger ihop 1+1 utan att du behöver ha upplevt det personligen.

    Kan man dela in behaviorismen till den kroppsliga kunskapen och rationalismen till den intellektuella kunskapen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja tänker finns och har fått genomslag i skollagen men känns som vi trots detta har en väldigt lång väg att vandra innan vi nåt dit. Men är helt individanpassad undervisning förenligt med intergration och gemenskap i ett klassrum? Eller blir det på bekostnad på annat? Kan man kanske individanpassa undervisningen men finna sammanhållning i klassen på andra delar som klassens timme och samlingar m.m?

      Radera
    2. Ja Jeanette, rationalismen har genomslag i vår skollag idag. Frågan är hur mycket rationalism som faktiskt används i klassrummet?! Följs skollagen i just detta avseende?

      Om vi tar en kik på två separata pedagogiker: Waldorf och Montessori, så är båda dessa mer anpassade efter varje enskild individ (på olika sätt) än "vanliga" skolan i Sverige idag. Kanske borde vi lära av dem?

      Jag säger inte att jag står för att vi ska använda endast rationalismen som perspektiv i vår framtida undervisning, men jag är tveksam om det är så enkelt att dela upp det så som du föreslår. Enligt rationalismen så är även de kroppsliga förmågorna inräknade.

      När det gäller behaviorismen tänker jag att betingning genom positiv respons i stort sätt alltid är bra (om målet är något positivt). Som förälder vet jag ju att detta med betingning i högsta grad är något som fungerar. Sätter man ungen på pottan när hen signalerar (på sitt individuella sätt som vi föräldrar snabbt lär oss) så får man det önskade resultatet. Samtidigt tror jag att betingning genom negativ respons fungerar, men inte är något vi bör använda. Jag anser att straff sällan kan leda till förbättring.

      Men det viktigaste man bör tänka på (oavsett perspektiv) är, enligt mig, om målet är positivt eller negativt samt att du inte skadar dig själv eller någon annan (psykiskt eller fysiskt) under vägen.

      Radera
  2. Att sammanfatta en människas förmågor i en teori är bevisligen inte det lättaste. Man kan vända och vrida på det i oändlighet. Precis som du skriver Jenny så besitter människan många olika förmågor och genom dessa blir det olika sätt att lära sig saker. Men alla dessa förmågor resulterar i att man ändrar beteendet med tiden.

    "Den process vilken en organism ändra sitt beteende som en resultat av erfarenhet" (Gage & Berliner 1992, s225)

    I föreläsningen Teori i vardagdspraktiken av Elisabet Olsson sammanfattar människans kunskapsformer med det fyra F:n

    Fakta
    Förståelse
    Färdighet
    Förtrogenhet

    Rationalismen skulle man kanske kunna likställa med människans Förnuft och låta det F även ingå?

    Ditt inlägg fick en att fundera Jenny och vi kommer säkerligen inte fram till svar här och nu men det kan leda till intressanta diskussioner i dagens Skypemöte!

    SvaraRadera
  3. För att bygga vidare på ert resonemang kring rationalism och intelligens brukar man tala om ett begrepp som kalla för G-faktorn (https://www.mensa.se/_/om-mensa/om-intelligens). De olika typer av intelligenser som presenteras ovan sammanstrålar allihop i förmågan av Generell intelligens, vilket är den som mäts under intelligenstest.
    Analysen som görs mellan behaviorism och rationalism behöver kanske inte vara ett motsatsförhållande. Försök förklara att en människa som inte kan genom tal eller skrift kommunicera sina känslor eller motivera sina val inte handlar mekaniskt. Djur har också en förmåga att handla förnuftigt såsom att lära av sina misstag eller använda sig av redskap för att klara enkla uppgifter, dock inte i samma utsträckning som människor. Kan det inte helt enkelt vara så att människors förmåga att anpassa sig efter världen är bättre en djurs, men är trots det fast i samma kausala mönster av orsak och verkan som vilken labbråtta som helst? Rationalism skulle kunna vara en del av behaviorismens mekaniska dominospel.

    Vad gäller den emotionella förmågan verkar det vara något som är väldigt svårt att uppskatta ett värde på. Det verkar inte heller finnas några generella mätmetoder för just EQ, vilket i mina ögon gör det svårt att arbeta professionellt med området.

    SvaraRadera