Sidor

onsdag 11 november 2015

The Wave




The Wave stötte jag för första gången på i högstadiet eller gymnasiet då i syftet att uppmärksamma hur nazisterna kunde få sånt genomslag. Dock kom jag att tänka på den även nu i detta vi läser. Det är ett skolexperiment som går lite för långt kan man säga. I historien finner vi olika inslag som känns igen.

Robert är en elev som "somnar" på lektionerna, är retad, utstött och definitivt inte känner sig delaktig. Men när klassen börjar jobba utefter ledorden "styrka genom disciplin och gemenskap" händer det saker med Robert. Han blir en exemplarisk elev, börjar känna meningsfullhet och framförallt känner han sig delaktig i något större. Inte konstigt då han nu är en med i "gänget"

Större delen av klassen fogar sig och faller in i den önskade mallen, t.o.m. de "långsamma ungdomarna" som de nämner i filmen hänger med. Men framförallt en elev, Laurie som är uppfostrad att tänka fritt och vara individuell, är mycket positiv till en början men börjar allt eftersom händelserna trappas upp ifrågasätta vad som pågår. Eleverna börjar plugga och engagera sig på ett helt annat sätt än tidigare och allt fler utanför klassen rekryteras och vill vara med. Alla är jämlika. Även läraren upplevs gå väldigt upp i det hela och hans sambo måste få honom att vakna till liv med hjälp av Laurie och hennes pojkvän David.

Med detta vill jag belysa att oavsett hur undervisningen ser ut så är alla fortfarande så olika och med det så lär vi oss olika och framförallt så blommar ut på olika sätt utefter de förutsättningar vi har. Struktur verkar fungera bra på mängden som vi även läst i litteraturen denna vecka samt i föreläsningen, det är bra att veta vad som gäller och vad som krävs utav en om dagarna men som lärare har man ett oerhört ansvar för hur undervisningen utformas. Struktur men framförallt att klassen formar en gemenskap tror jag på. Men samtidigt ska vi ju värna om det som är annorlunda, unikt och främja individuella tankar.

Att vara lärare är verkligen inget lätt jobb, men säkerligen mycket givande när det går vägen!

4 kommentarer:

  1. Det du tar upp är mycket intressant och visar att en klass ska ha en bra gemenskap, men ändå att eleverna får vara individuella. Man får aldrig ta bort en människas unika egenskaper. Det gäller att ta vara på varje elevs erfarenhet, trots att de bara går i till exempel låg- eller mellanstadiet. Det står ju i läroplanens värdegrund om människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet och att alla är lika värda.

    I filmen kommer frågan upp om varför inte det tyska folket visste om vad som pågick? Man måste förstå att det tyska folket levde under dåliga förhållanden efter 1:a världskriget. Ekonomin var körd i botten tack vare allt krigsskadestånd. Det var lätt för nazisterna att indoktrinera folket med löften o.s.v. De gjorde mycket för befolkningen rent samhällsstrukturellt och det gjorde att man tolererade en hel del hemska saker som hände. Jag var på Auschwitz i våras och det var en stark upplevelse, som tog ordentligt i själen. Man fattar inte vad som hände, förrän man har varit där. Det får aldrig hända igen.

    Det är därför vi som lärare måste lära eleverna om demokrati, alla människors lika värde, de mänskliga rättigheterna och förståelse för andra kulturer.

    SvaraRadera
  2. Bra inlägg. Det belyser ett viktigt ämne. Man kan bara hoppas att man som lärare kommer kunna vara karismatisk och locka till livslång lust att lära. Tack för ett bra inlägg som väcker reflektion över att se de olika individerna.

    SvaraRadera
  3. Det är en väldigt hård film du har tagit som ett exempel för att visa vad din slutsats är. Filmen är hemsk men ändå lärorik på ett sätt. Att visa att eleverna är olika, men att man ändå kan ha en gemenskap i klassen är väldigt viktigt. Även ge elever en klar syn på varför demokrati är en viktig del i samhället. Du skriver att du tror på gemenskap i klassen, vilket jag helt håller med om. Men kan en hel klass ha en bra gemenskap när alla är så olika som vi är idag? Att skaffa en bra gemenskap i klassen är väldigt mycket up till eleverna själva också. Ser du det som en väldigt svår eller kanske till och med omöjlig uppgift att uppnå? De nämner väldigt ofta i böckerna att man ska försöka uppnå det bästa för så många det går, är det så du tänker?

    Väldigt bra och jätteintressant inlägg om ett svårt och känsligt ämne, tycker jag.

    SvaraRadera
  4. Den här filmen såg jag i skolan 1985...och det var en skrämmande film, då som nu och som leder till mycket eftertanke... Jag tänker mest på att det med rätt medel och "motivation" går att forma många människor till det man vill och få dom i en riktning man vill... Precis som Magnus skriver så var det helt andra förutsättningar i Tyskland under världskriget och att olika faktorer, sociala, ekonomiska, politiska osv spelar in hur lättpåverkad man är. I dagens samhälle finns fler barn och ungdomar som är uppväxta i andan det fria tänkandet och ha en egen vilja och åsikt och följa sina egna vägar. I dagens samhälle skulle jag vilja säga att det här experimentet inte skulle vara lika lätt att återskapa, men samtidigt inträffar meningslösa våldsdåd runt om i världen, senast med dödsfallen i skola i Trollhättan med förövare utklädd till ninja. Dagarna därefter syns ninjaklädda personer lite var stans i Sverige. Om vi tyckte tyskarna var lättpåverkade, då är många i dagens samhälle också lättpåverkade, men nu är det framför allt genom internet och cyberspace vi påverkas och inspireras, för jag har då svårt att tro att man blir inspirerad till att iklä sig t ex ninjaskepnader och skoningslöst släcka andras liv genom socialt umgänge IRL eller skolpåverkan...

    SvaraRadera