Jag minns själv när jag var mindre och min mor och far gav mig beröm så fick jag oftast bara ett "oj nämen vad duktig där!", "grattis till att du klarade provet!" eller "Vilken fin teckning du har gjort!".
Visst blev jag glad över att de var stolta över att jag klarade saker och ting, men gångerna när man hade svårt för vissa saker i skolan eller på fritidsaktiviteterna så blev det inte mer än "du pluggade kanske inte tillräckligt hårt, du får kämpa mer för det nästa tillfälle" eller "tränar du tillräckligt till nästa gång kanske det går bättre då". Istället för att ge mig någon feedback för att motivera mig vidare så intresset skulle ha hållit sig uppe. Men visst jag förstår att det är svårt att veta hur man ska ge beröm på rätt sätt om man inte själv har fått den här informationen och läst om det.
Jag tyckte det var riktigt intressant att dels lyssna på måndagens telebild om detta och att läsa om det i boken "utmanande undervisning i klassrummet" av James Nottinghill, 2013.
I boken skriver James några faktorer om beröm. Han skriver dels att beröm ska vara trovärdigt, specifikt, det bör utveckla ett dynamiskt tankesätt, fokusera på handlingarna istället för på förmågan och även att man ska ge beröm för personliga framsteg.
Här kommer två exempel ifrån boken, först på hur man ska ge formativ bedömning och därefter hur man inte ska ge beröm. (Utmanande i klassrummet, s.122-123)
"Vilka fantastiska framsteg du gjort, Sam. Förra gången jag lyssnade läste du lite långsamt men nu läser du i ett bra tempo."
"Bra gjort, Sam. Du är nästan lika bra som muhammad nu. Fortsätt på det viset."
En brutal skillnad på de olika sätten att ge beröm och jag tycker att man tydligt märker och ser vilket som skulle få en att fortsätta blicka framåt och hålla intresset uppe! En tankeställare både till privatlivet och i vårt framtida läraryrke!
Vad tycker ni om formativ bedömning? Har ni tänkt på hur ni ger beröm tidigare?
Här kommer två exempel ifrån boken, först på hur man ska ge formativ bedömning och därefter hur man inte ska ge beröm. (Utmanande i klassrummet, s.122-123)
"Vilka fantastiska framsteg du gjort, Sam. Förra gången jag lyssnade läste du lite långsamt men nu läser du i ett bra tempo."
"Bra gjort, Sam. Du är nästan lika bra som muhammad nu. Fortsätt på det viset."
En brutal skillnad på de olika sätten att ge beröm och jag tycker att man tydligt märker och ser vilket som skulle få en att fortsätta blicka framåt och hålla intresset uppe! En tankeställare både till privatlivet och i vårt framtida läraryrke!
Vad tycker ni om formativ bedömning? Har ni tänkt på hur ni ger beröm tidigare?
Väldigt intressant! För några år sen lyssnade jag på en föreläsning som tog upp det här och jag vet att jag började tänka på det redan då med mina egna barn. Just det här att det är så avgörande hur man säger och även när man säger ngt. Jag försöker verkligen tänka att ge beröm minst lika mycket när de gör ngt bra som när de gör sitt yttersta men kanske inte når dit de ville.
SvaraRaderaSammanfattningsvis är det en stor tankeställare i det privata livet och absolut nödvändigt att arbeta med formativ bedömning på rätt sätt som framtida lärare.
Att uppmuntra barn, ja vuxna med, för deras framsteg är något som jag tycker är väldigt viktigt. Det är ofta så att det inte är själva målet som bör uppmuntras och berömmas utan vägen dit. Alla har vi olika förutsättningar och inte samma slutmål. Men genom att ge konstruktiv feedback under resans gång så tror jag att alla kan ta sig lite längre än vad vi annars hade kunnat.
SvaraRaderaAtt jämföra barn med andra är rena katastrofen och kan få det barnet att känna sig så dålig så att resan mot slutmålet stannar helt eller tom går baklänges.
Väldigt viktigt att vi har i tanken när vi ger våra framtida elever beröm och feedback.
Jag tycker det är jätteviktig att få "feedback", och inte bara vi vuxna behöver det. Barnet behöver mer positiv beröm, om de jobbade hårt och får en dålig betyg, kanske de tappar lusten att fortsätta. Vi behöver säga då också att du har gjort ett bra jobb! Nästa gång blir betyg också bra.
SvaraRaderaUppmuntran, beröm och feedback är något som alla behöver. Vi har alla ett behov av uppmärksamhet och bekräftelse, inte minst barn. Det är viktigt att vi ser vad individen gjort och ge konkret feedback.
SvaraRaderaDet är viktigt att man ser barnet som en enskild individ och inte endast ser "gruppen", vilket jag tror är lätt hänt i ett klassrum. Den egenskapen tror jag att man får träna på för att bli en bra lärare, för visst är det hemskt tråkigt att bli "bortglömd" för att man är det duktiga eller tysta eleven.
Detta med formativ bedömning är intressant. Jag har varit aktiv i olika lagsporter i många år och där har man stött på bra tränare som använt sig av det och tränare som antagligen inte har en aning om vad det är. Att får redan på hur man kan göra något för att det ska bli bättre är viktigt för att kunna utvecklas. Jag tror det är viktigt att man ger sina elever rätt bedömning och uppmuntran för att de ska kunna utvecklas som bäst.
SvaraRaderaTack för ett bra inlägg!